varför är det ingen som hör mina rop efter hjälp? .
 varför är det ingen som lyssnar nu när jag väl erkänner att jag mår dåligt?
varför hittar jag aldrig lösningarna, som borde finnas någonstans.

Jag vet vad jag vill, men jag vet inte hur jag ska ta mig dit.
Jag vet vart jag vill komma, men jag behöver ditt stöd.
och var gång jag tar ett steg i rätt riktning, ja då fäller du ut dit ben för att få mig att snubbla igen ..
och åter igen befinner jag mig på botten,
är det de du vill, att jag ska lida?
så har jag fått nog!!

Jag vet vart jag vill, men du inser inte att du är mitt enda stöd för att komma dit,
du tror att alla andra kan sköta det jobbet så mycket bättre än dig, men det är bara DU som fått den äran, det är bara du som kan hela mig just nu .


och är du ute efter att göra mig svartsjuk, så kan jag erkänna att du lyckats väldigt bra.
Men är det verkligen det du vill att jag ska få utstå? för i slutändan så är det endå du som får lida, det är du som får sota för att du fått mig att stå ut all svartsjukhet.
Islut ändan kommer din enda föda vara skuldkänslor,
skuldkänslor som maler dig på samma vis som min svartsjukhet malen mig just nu . 
 
det enda jag ber om är en hjälpande hand, en hand som jag faktiskt vet om att du har!
en hand som även kan stödja våran vännskap, som dock inte är så bra just nu ..

den stora frågan är då, är du fortfarande människan jag vänder mig till? .
är du fortfarande människan jag litar mest på?
är du fortfarande människan jag kan gråta för.?

svaren har inte jag .


Men jag vill ta reda på det! ..






Tänk På Vad Du Säger,
Det Är Mig Du Sårar..
Tänk På Vad Du Gör,
Snart Gråter Du Tårar..
Snart Blir Allt För Dig
Väldigt Svårt..
För När Jag Slår Tillbaka,
Då Slår Jag Jävligt Hårt.


Puss & Kram