sanningen börjar krypa längre o längre fram .
den gör ont, och den finns där o gnager ..
hårdare och hårdare tar den en tugga utav mig ..
jag blir mindre och mindre för allt annat tar så mycket större plats just nu ..

idag åt jag min första middag på 6 veckor om inte mer..

jag och pernilla bestämde oss för att dra till donken o käka.. (var så sjutk sugen på pommes) .
jo , 1 nuggets o 7 pommespinnar  fick jag i mig ... sen höll jag på att spy....

(pernilla höll koll)

alla runt omkring mig mår dåligt just nu , och det gör att även jag reagerar värre över mina "smågrejjer" än vad jag borde göra.
Jag går in i mig själv .. gömmer mig bakom den mur som finns där inne..
jag skrattar inte längre över saker jag borde ha skrattat över ..
jag gråter för inget och var fan som helst .
jag är en total katastroff..
men pernilla är den som får lida och behöva lyssna på allt skit..
förlåt..
men det hjälper en hel del ..

har träffat mange en stund idag. fixat tid hos banken ohc umgåtts med min ängel hela kvällen <3.

kan det bli bättre?

imorgon måste jag ringa till skolan vid nio. troligen åka in till motala och vara tillbaks i borensberg till fyra. sen måste jag även försöka få tag i purjo och jonas och sedan börja packa ..

och inatt ska man vara vaken för att casper kör natt ...
deet hemskasär att jagnog inte ens bryr mig längre..

ähh detta inlägget blev så jävla deppigt så jag tror att jag får avsluta det nu ... <3

Puss & Kram